På fredagskvällen bjöds det på massor av fin gitarrmusik av olika slag när vi nått halvtid av festivalen. Duo Siqueira Lima och Duo Assad var först ut och följdes av Stochelo & Mozes Rosenberg Trio.
Det blev en historisk konsert i den stora salen när två av världens förnämsta gitarrduos, Duo Siqueira Lima och Duo Assad först bjöd på varsin konsert, men sen också, för första gången möts på samma scen i en gemensam fyrstämmig spelning.
Duo Siqueira Lima, som är först ut, består av paret Cecilia Siqueira som kommer från Uruguay och Fernando de Lima från Brasilien. Jag slås direkt av hur samspelta de är. De spelar som i symbios med varandra. Vid flera tillfällen kommer jag att tänka på att tonerna, som ljuder från deras gitarrer, påminner om en porlande bäck. Det är ett sådant flöde i deras spelande, som innehåller teknisk briljans men också mycket värme. Deras repertoar är varierad med bland annat musik av Piazzolla som är en återkommande kompositör i dessa sammanhang. De hyllar den nyligen bortgångne Hermeto Pascoal (som för övrigt spelade i Uppsala för 7 år sedan) genom att spela en av hans kompositioner. De hyllar förstås också bröderna Assad som ska spela efter dem. Cecilia Siqueira som sköter mellansnacken berättar att det är fantastiskt för dem att få spela på samma scen som sina förebilder och hjältar.
När Duo Siqueira Lima lämnat scenen är det strax dags för de legendariska bröderna Sérgio och Odair Assad från Brasilien, att avlösa dem på scenen. Sérgio Assad som sköter deras mellansnack berättar att de nu har spelat tillsammans i 60 år. Deras samspel är förstås också helt makalöst. Jag slås av olikheten mellan deras spelsätt och föregående Duo Siqueira Limas. De spelar mer individuella och melodi-slingor, var för sig, som på något sätt vävs samman till en enhet. Deras två gitarrer låter ofta som många fler. Det går egentligen inte att beskriva något som måste upplevas. Deras repertoar för kvällen innehåller förstås mycket musik av brasilianska kompositörer. Eftersom deras förfäder härstammar från Syrien, farfar flyttade till Brasilien, så spelar de också ett fantastisk stycke med arabiskt klingande toner.
De bjuder sedan in Cecilia Siquiera och Fernando de Lima att spela tillsammans med dem. Detta är första gången de två olika duo-paren spelar tillsammans. Det känns väldigt högtidligt och fantastiskt att få uppleva detta historiska ögonblick. Sérgio Assad påpekar att de inte har hunnit repetera så mycket tillsammans. Det är dock inget man märker överhuvudtaget. De fyra eminenta musikerna spelar tillsammans som de aldrig gjort något annat.
I slutet av sin spelning skojar de till det hela lite, när först Cecilia Siqueira och Odair Assad kommer in på scenen tillsammans och börjar spela. Då kommer plötsligt Fernando de Lima och Sérgio Assad också tillbaks in på scenen och går upp bakom sin respektive spelpartner och spelar tvåstämmigt på respektive gitarr. Alla fyra spelar alltså tillsammans på två gitarrer. Det är väldigt underhållande och samtidigt väldigt skickligt.
Kvällens sista konsert är något helt annat. Det blir bländande ”Gypsy-jazz när bröderna Stochelo och Mozes Rosenberg från Nederländerna på gitarr tillsammans med Matheus Nicolaiewsky på kontrabas kliver in på stora scenen. Bröderna Rosenberg räknas som de främsta inom genren.
Stochelo Rosenberg berättar att han träffade Charlie Chaplins son, Michael, i Paris och att han blev tillfrågad om han ville medverka i en dokumentär ”The Spirit of the Tramp” med tolkningar och arrangemang av Chaplins musik. En del av denna musik får vi höra. Bland annat ett stycke av tidigare outgiven musik av Chaplin. De spelar förstås en hel del annan musik också, egna kompositioner men också musik av Stevie Wonder, temat till filmen Gudfadern komponerad av Nino Rota, Chick Corea och förstås Django Reinhart.
Bröderna Rosenbergs rappa och flyhänta gitarrspel är imponerande. De spelar växelvisa solon och växlar då också om att kompa den andre under dennes solon. Basisten Matheus Nicolaiewsky imponerar också med flera fina solon. Det svänger rejält och går verkligen undan i svängarna, De varierar dock tempot med lugnare material.
Trots bröderna Rosenbergs väldiga passion och spelskicklighet så är det när de bjuder in den unge fransmannen och gitarr-virtuosen Antoine Boyer som gäst som det verkligen lyfter rejält. Stochelo Rosenberg presenterar också Boyer som en av de mest lovande unga gitarristerna inom flera genres.
Antoine Boyer får inleda med ett solo när de tillsammans kör igång med Django Reinhardts ”Nuages” och fortsätter med ”Dream of you” också av Reinhardt. Det riktigt sprudlar av vackra toner.
Vilken kväll det blev, nästan så att det är svårt att ta in all fantastisk gitarrmusik av skilda slag. Antoine Boyer kommer även att vara med på den avslutande Galakonserten på lördagskvällen.